FAMILJEN

Ett psykiskt jobbigt år har det varit som gått i ohälsans tecken. Stora dottern trivs inte i Rumänien dit hon flyttat med pojkvän. Förhållandet tar slut och hon flyttar hem igen, mycket ledsen så klart. Bäste kompisen hamnar i samma sits och blir lämnad av sin stora kärlek. Jag tröstar och lyssnar. 

Sedan i maj insjuknar lilla dottern i svår ångest och hypokondri. Söker för detta och får lite hjälp på vårdcentralen och barnmottagningen gör undersökningar av olika slag då det finns många fysiska symptom. Kommer till slut fram till att det psykisk sjukdom och remiss går till BUP, men då stänger de för semester!!! Jag blir sjukskriven på heltid då jag inte orkar jobba och lämna henne. Hela denna varma sommar går vi hemma och jag håller henne över vattenytan i väntan på vård, mitt livs svåraste uppgift tror jag. Många telefonsamtal med sköterskor på BUP akuten som hjälper oss och ffa dottern med samtal. Min diagnos blir periodisk depression. Samtidigt upptäcks ett något högt blodtryck på min man som då ska prova ett flertal olika mediciner för detta. Det slutar med att biverkningar av olika slag och den sista är sus i öronen som håller honom vaken på nätterna. Då avbryts medicininsättning och blodtrycket är inte högt längre, men sus i öronen är kvar. Hela familjen är i psykisk obalans under sommar och höst. Den som klarat det bäst är stora dottern som jobbat mycket på ett ställe hon trivs bra på och sedan fått besked om att hon kommit in på en utbildning i Göteborg.

Status just nu är att lilla Sara mår mycket bättre efter behandling som ska fortsätta ett tag till. Jag arbetar fullt igen och min man sover gott men har till och från sus i öronen. Det ser ljust ut trots allt och detta året kan bara bli bättre. 

Min bror har blivit farfar till två tvillingtöser som vi varit och hälsat på, det känns stort och speciellt. Mycket roligt. Flickorna föddes för tidigt men har mått bra hela tiden, däremot mamman till dom fick svåra njurskador så hon har dialys nu och vi får se hur det med njurarna framöver. Hon mår så bra hon kan också men är mycket trött. 

 Några av de väntrum vi suttit i 2014

  Tvillingarna Liv och Ebba som vi besökte under julhelgen

ARBETET

Har varit sjukskriven i 6 månader med inkuderat arbetsträning. Det är svårt att komma tillbaka till arbetet när en arbetsplats som är lite turbulent, vilket många arbetsplatser är idag. Alltid förändringar och mycket att göra. Folk mår inte bra och det gör en arbetsträning svår klart. Men det ska gå det med. 

HUSET

Renoverat vardagsrummet totalt. Sen kom sjukdomar och då åkte allt in tillbaka i rummet utan att göra de förändringar vi tänkt. Men det får bli i år istället. 

Ett företag har varit här och tittat på ombyggnad av altan som vi vill göra. Startar våren 2015 förhoppningsvis. 

HUNDEN

Han har haft följande roller i år:

Vådarhund, tröstat ffa döttrarna både vid gråt och skratt. Behandling fysisk aktivitet som proomenader och jogging. Han har varit guld värd i detta syfte för oss alla. Jag själv har gått långa promenader som behandling och fått tänka ifred mycket.  

Tävlingshund, gjort några riktigt bra tävlingar under sommaren. Vårens tävlingar gick så där, men vi åkte på Pudelnationalen där det inte gick så bra men kul att varit med. På sommaren tog vi första pris i lydnad klass 2 och klarade Rallylydnad avancerad klass och  två godkända mästarklasstävlingar. Tävlade även i HTM klass 1 med godkänt resultat. På hösten tävlade vi i lydnad klass 2 med andra pris som resultat.  Vi gick en kurs i HTM och ska fortsätta tävla i klass 1 i år. 

Ser fram emot ett bättre år 2015  

Nu har jag sytt mitt första hundtäcke och det blev ganska bra. Mönstret ritade jag av från ett vi använder ofta, och anpassade det mer personligt för svansen till min hund. Tyget är en stuvbit i militärmönster och fodrat med fleecetyg. Knäppe och band hade jag hemma, så priset är för den är billigt. Ångrar att jag inte valde ha fleecetyg på kragen, det hade blivit snyggare. Sedan har den inga reflexer vilket vore önskvärt. Hittar jag något som går att klistra på kommer jag göra det.

Då går vi mot kyligare tider och behöver varma kläder. Har stickat en mössa som jag blev klar för länge sedan men jag har inte använt den pga att jag tyckte den var konstig att ha på. Att ha den som hängmössa var nog problemet för det passar den ej för och jag passar inte det heller. Men när jag vek upp kanten och den sitter tait på huvudet så är den superskön. Garnet är så mjukt och tunnt att det värmer lagom nu en kall och fuktig höstdag som idag. Jag köpte garn och knapp på symässan här i Borås förra året. Det finns många färger och roliga mönster att välja på se länken till företaget som säljer den här. Modellen jag stickat är Poesi. 

Har nu börjat sticka på en lång halsduk av ett färgglatt och roligt garn jag fick då jag deltog i garnbyte genom Sticka Mera. 

Idag är den klar efter ett års stickande på en tröja till mig själv stickad på stickor nr.3 och enfärgad fin ull. Tröjan och sjalen är stickad i ekologisk handfärgat Molinoull som gör att det är små skiftningar i färgen som ger tröjan lite mera liv. Mycket fint tycker jag. 

Ny marmelad kokad med en ny fantastisk smak: Fikon, vanilj och chili. Färska fikon i bitar kokas tillsammans med socker, vaniljstång och röd chili. Det blir en söt marmelad med het eftersmak, jättegott tyckte hela familjen. Den kommer jag att göra igen, kanske en bra julklapp. Lite suddiga bilder tyvärr.....

Delade receptet till hälften och då blev det inte så mycket tyvärr, inte full burk ens. 
Receptet finns här: Fikonmarmelad med vanilj och chili.

Min dotter Sara 17 år, och jag har gjort var sin hängmössa i ett restgarn jag hade, Karisma från Drops. Samma garn och färger och två helt olika mössor som vi själva valt att göra dom. 

Sara valde att virka då hon tycker det är lättare än att sticka. Mönstret är taget från ett foto endast. Hon valde också att använda alla tre färgerna som fanns. Så här blev den: 

Jag valde att sticka min efter detta mönster från Drops och fick då ha två trådar för att komma upp i den tjockleken det skulle vara. Den blev inte så stor som jag önskat trots större stickor. Så här blev min:

Tävlat igen i mästarklass och denna gång på ny klubb för oss, Smålandsstenars BK. Ser i startlistan att vi får tufft motstånd, flera SM ekipage deltar. Kul att se riktiga proffsen faktiskt. Vi kom på plats 11 av 25 startande och fick ihop 87 poäng. Jag är jättenöjd med allt förutom att vi som vanligt inte får till snurren. Det kan ju Zelvin hur bra som helst annars men inte på tävling. Sedan hoppar han på mig några gånger så det fortsätter vi med att jobba bort. 
Denna gång följde Johanna med som sällskap och satt och titta på oss bredvid banan. Zelvin brydde sig inte om henne utan var fullt fokuserad på vårt samarbete hela banan.....tänk vad vi utvecklats?
Vi var fem ekipage från Borås BK som tävlade på eftermiddagen, det är ju alltid trevligt med sällskap och här sitter vi på rad.

Detta var vår andra start och godkända mästarklasstävling på två veckor. Nu skulle man ju vilja ta den tredje snart men det finns ingen tävling i närheten att anmäla sig till .
Så här såg vår runda ut: 

Då har hunden blivit 7 år vilket motsvarar 49 hundår, mitt i livet ungefär. Han är nu en mogen medelålders frisk mellanpudel som utvecklas med oss för varje år som går. I sommar har han äntligen fått göra det han är avlad för, vattenapportering. Han bara älskar det och vet precis hur han ska göra, i alla fall när det gäller döda ting som saker och pinnar. Vet i sjutton om han skulle komma till mig med en död fågel, den är ju ätbar!! Tror inte vi ska testa det, vi håller oss till döda ting som sagt var och så ordnade vi några sådana i födelsedagspresent.

Zelvin firade sin födelsedag mest på dagis. Där blev det leverpastej och paket som innehöll en kastboll. Sedan så sjöng de för honom vilket han säkert uppskattade. Dagen till ära hade han ett fint guldhalsband på sig på dagis. Här hemma fick han färskfoder med lax till sina måltider, och han älskar det. Gick tillbaka till skålen flera gånger och slickade i den efter måltiderna. Tur att fodret räcker en dag till. Han vann det själv på lydnadstävlingen sist så det är han väl förtjänt.

I sommar har Zelvin tagit rollen som vårdarhund också, då dottern inte mått så bra psykiskt. Han har tröstat henne när hon behövt det och varit en rolig lekkamrat för att uppmuntra. Sen har han troget gått och lagt sig tillsammans med henne varje kväll.....vilken kille vi har!! En sån klok hund han är?